Like this:

Jag mår faktiskt riktigt, riktigt dåligt av att se min lilla fina Faile just nu. Hon har två stora tassbandage på vardera framtass och går därefter, dvs som en kratta och så lite som möjligt. Dessutom har hon lite ont, när hon går men framför allt när bandagen ska bytas. Då har hon riktigt ont, vilket är helt förståeligt, där det tidigare var klor är det nu bara en blottad pulpa.

Det hon har råkat ut för påminner dessutom i mångt och mycket det jag råkade ut för med mitt finger i höstas; jag vet precis hur ont det gör. Och då gäller det i Failes fall båda tassarna. Det är så jobbigt att se sin bästa vän ha det så besvärligt. Jag vill inget hellre än att hon blir frisk och lika glad och pigg som hon alltid är. För där märks det också, hon pratar inte alls så mycket och översvallande lyckligt just nu. Och jag saknar det, sååååå mycket!

Ridhusträningarna har dragit igång så jag och Perrin har tränat två gånger den här veckan. Jättekul och duktig grabb, men även där saknar jag min lilla Faile. När hon är läkt och hel igen kommer det inte vara så många träningar kvar.

Dessutom har jag dåligt samvete över att jag åker hemifrån imorgon till på söndag när jag och Perrin ska till Åland. Jag borde kanske stannat hemma hos Faile…?