Träning och snart ett helt år med Kasper!

Jag är verkligen inne i ett flow av att vilja träna just nu. Det känns som om jag faktiskt skulle kunna jogga varje promenad, bara för att. Men det gör jag så klart inte, eller så klart, men jag vill ha kvar känslan av att det känns bra, att jag känner mig stark och att jag blir starkare, efter varje pass. Jag skulle säkert kunna jogga fem km, eller mer, om jag ville, men det är inte det jag är ute efter. Jag är ute efter en känsla att bygga vidare på. Att det är roligt att träna, att jag är stark och en längtan efter varje avslutat pass att få köra igen. I online kursen fysträning med hund som jag går just nu läggs det upp tre nya träningspass varje vecka. Min lägsta nivå under dessa fyra veckor som kursen pågår är så klart att köra igenom alla tre passen, minst en gång. Och målet med träningen är som jag skriver ovan, att jag ska vilja träna och att jag ska känna att det är lika enkelt som att gå en promenad, bara att jag har löparkläderna på. Jag hoppas känna mig ännu starkare när vårkvällarna kommer i mars-april, det om något brukar vara en fantastisk motivation för att hålla igång!

16265651_10154437723079912_8279785545184970444_n

I och med träningen använder jag och Kasper vår Thule cx joggingvagn mest, det blir få promenader med sele faktiskt. Dels för att jag inte kan jogga med honom i selen, men även för att jag tycker det är svårt och krångligt att klä Kasper så varmt att han inte blir kall nånstans när jag bär honom. Fötterna är väldigt utsatta, och även med dubbla raggsockar, varma tossor och bärskydd tycker jag han är lite kall om fötterna när han kommer in. Dessutom är det svårare att få till en bra position för Kasper på ryggen med alla dessa kläder på sig, än utan. Jag ser fram emot varmare väder när det bara är att ta på honom en eventuell tröja och bara bära iväg. Fast å andra sidan kanske han har börjat gå då så att han inte alls vill bli buren, det får vi se.

13419260_10153792064534912_5885198840681925989_n

Kasper 4 månader i joggingvagnen

Imorgon är det ett (1!!) helt år sedan jag började min föräldraledighet. Herregud. En evighet sen, samtidigt som det känns som att det var i förrgår. Kasper fyller 1 år om lite mer än en vecka, wow liksom. Vart tog tiden vägen? Våran underbara lilla kille, så trygg och glad och så otroligt viljestark och målmedveten. Det är ofta han hör något som han vill till och då hörs det på krypet att han satsat som attans för att komma fram, han riktigt slår i golvet. Lille plutten. Han är på väg in i ett stort utvecklingssprång nu, och ammar därför lite mer än vanligt. När livet öppnar upp sig och blir lite läskigt och förvirrande är det bra att ha tryggheten i amningen. Får han bara amma lite och vara nära är han ofta redo att ta sig an världen igen. I genomsnitt är det kanske 2-3 gånger per dag han ammar, det är alltså maten som står för huvudfödan nu för tiden, han äter samma mat som vi gör och ofta med god aptit (även om hundarna får smaka en del oxå). På nätterna ammar han dock oftare, ungefär 3 gånger per natt plus en liten mysstund på morgonen innan vi går upp. Han sover bra från 20 – 2-3 nån gång, då brukar han vakna första gången. Oftast somnar han om direkt, men det är verkligen skillnad att samsova med en 1-åring jämfört med en liten bebis som ligger helt still. Jisses, vad han kan rulla runt och stöka till det.

img_4825

En alldeles nyfödd Kasper

img_9722

Vårt lilla busfrö i går

img_9676

Ytterligare en bild på busfröet, från helgen som var. 

En kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s