Utvecklingssprång och en toddlare! 

Kasper har precis tagit sig igenom, eller håller på att ta sig igenom, en rejäl förkylning, nån typ av utslag i ansiktet som jag skrev om häromdan i kombination med det utvecklingssprång som barn går igenom vid ett års ålder. Jag har läst om ettårs-språnget och var beredd på att det kunde bli jobbigt för oss alla, men det var faktiskt värre ändå. Kasper har i ett nån vecka varit gnällig, fått riktiga känsloutbrott, ammat betydligt mer än han gjort det sista, klängt på både mig och Markus men ffa på mig och velat bli buren väldigt mycket. Han har inte kunnat leka själv nån längre stund vilket han brukat kunna göra och han har sovit uruselt. Uppvaken för amning har varit betydligt fler framförallt framåt småtimmarna och han har slängt sig fram och runt i sängen. Vissa nätter har jag varit tvungen att ligga prick stilla för att han ska fortsätta sova och har jag försökt flytta mig lite lite längre från Kasper har han direkt vaknat och velat amma. Jisses. Självklart har allt förstärkts av att Kasper under stor del av språnget varit lite sjuk men nu hoppas jag att även uutvecklingssprånget snart är slut, ihop med att Kasper blir frisk igen. 


Utvecklingsmässigt ska han nu börja förstå program, och det har han verkligen börjat göra! Han förstår att en sak leder till en annan, och att det bildar en kedja, typ. Enkla grejer så klart som att om maten ställs på bordet vill han upp i sin stol om han är hungrig, men ändå! Fascinerande att följa honom! Han har även börjat stapla även mindre saker på varandra, han ger bort, och tar emot, leksaker och han förstår ganska mycket av vad vi säger till honom. Han tar av sig strumporna om han vill och trär in armarna i tröjan när vi klär på honom. 


I samband med Kaspers ettårsdag pratade jag och Markus om allt som hänt och hur det var för ett år sen. Jag är så glad att vi är ett år ifrån förlossningen och allt som hände därefter, det är inget jag vill gå igenom igen (fast vi vill ha två barn så delar av det är ju förhoppningsvis bara att bita ihop och genomleva igen…). Även att Kasper numera är en livlig och egensinnig ”toddlare” (det finns inget svensk ord eller?) känns så skönt. Spädbarnstiden var mysig på sitt sätt men jag tycker att detta är sååå mycket roligare och varje dag med Kasper nu och framöver känns som en härlig upptäcktsresa!

En kommentar

  1. Krabat eller parvel föreslår internet som översättning på toddler. Annars tror jag att det bara översätts som ”småbarn”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s