Författare: hapenidi

Inomhus-träning

Jag har tidigare i mitt liv tränat väldigt mycket med hundarna inne, olika kroppskontrolls-övningar och tricks och sånt. Men det var innan det, sista hunden som fick göra sånt med lite mer ordning var Perrin. Taim och Faile kan lite grann, men det är det lilla det. Faile kan, eller kunde iaf, backa upp så hon stod på framtassarna mdd baktassarna mot en vägg, det är det mest fancy nån av de kan. Men, det går såklart att lära gamla hundar sitta, och framför allt är ju konster och dylikt otroligt bra styrketräning, därför tränar vi inomhus, på vår nyinköpta träningsmatta, ett par gånger i veckan. Så roligt! För min del är det även en uppfräschning inför valpen, i tänk och problemlösning. Jag tittar på andras valpträningsvideos med, och det är ju otroligt inspirerande! Och hundarna älskar det! Faile som har väldigt lätt för att ljuda är tyst och koncentrerad, vilket är ledorden i hennes träning just nu. Jag vill inte ha ljud, frustration i att inte veta vad jag vill och för låg belöningsfrekvens ger ljud, så mycket belöning och tydliga kriterier. Jag har även tidigare varit dålig på vad det är jag faktiskt vill ha, och vad jag inte vill ha, och därför belönat fel. Gör om gör rätt, inte belöna slarviga tramp på target till exempel. Jag vill inte att de ska krafsa, därför belönar jag bara tydliga tramp. Jag tror även viss frustration beror på att jag har lätt för att öka svårigheten för snabbt, Faile ljudar till exempel ofta när hon backar. Så vi har minskat svårigheten där, och ökar avstånden sakta. Ska nog nästa pass låta henne backa mot en target, så vi kan öka på avståndet igen, men utan att öka frustrationen.

Taim tränar på skiften sitt-ligg-stå, sitta fint, backa, bakdelsförflyttningar med framtassarna på en skål, bl.a.

Som sagt, sjukt roligt och utmanande för mig själv att ta tag i saker som jag gjort fel innan. Och när valpen kommer ska jag inte göra om samma fel, förhoppningsvis.

Grattis Taim 6 år!

Idag fyller Taim 6 år. Hurra, hurra, hurra! Fina fina Taim.

Jag tänkte skriva ett inlägg om hur perfekt han är, hur glada vi är att just han blev vår första vallhund, hur viktig han är, och hur självklar han är att ha att göra med. Men jag struntar i det. Istället skriver jag bara att vi älskar honom och hoppas att vi får fira hans födelsedag med honom i minst 20 år till.

Grattis världens finaste hamster! Njut av lugnet, snart flyttar lillebror in!

Valp-Taim och vuxen-Taim

Faile, en gammal tant!

Failes klo verkar läka som man kan förvänta sig. Skönt det! Lite meckigt är det så klart med bandage och att ta på skydd varje gång hon ska ut, men hon är pigg och glad och bryr sig inte mer om tassen än att hon tycker det är jobbigt att jag grejar med den. Snart slipper hon bandage, pulpan har läkt så bra att hon klarar sig med en strumpa inne plus sko ute.

Något jag upplevt det senaste, nu när det är mörkt varje kväll när vi promenerar, är att hon nog har börjat se lite dåligt. Hon tycker det är jobbigt att promenera i mörkret, och vill helst bara hem igen. På dagarna är hon som sagt nöjd och glad, och om jag jämför med Ida och Perrin var det precis så här de reagerade när de började se dåligt. Hoppas hennes ålderstecken lugnar ner sig nu, jag vill ha henne kvar ett par år till…

2 månader kvar…

Den här hösten går ju för fort. Hjälp, mina sista två månader av föräldraledighet har inletts, vad hände där?

Lukas har blivit ett riktigt litet barn, från att ha varit en bebis. Så roligt och full fart! Han kryper snabbt, dock med ett ben under sig. Han ställer sig mot allt och kan ta ett par försiktiga vingliga steg när han står mot saker. Han babblar och tjattrar och skriker. Just nu håller vi på att ta oss ur en förkylning så han har sovit dåligt i nån vecka, pga snor, men nu börjar det bli bättre igen, som tur är. Han har även fått massor med tänder, han hade två i underkäken sen innan, men nu har han fått fyra st i överkäken, ungefär samtidigt. Han har dreglat massor och lyckas bita sig själv, både i munnen och i fingrarna, oftare än vad det är roligt…

Pottningen går skräp just nu, han får sitta på pottan ibland, men det är ytterst sällan det kommer nåt. Däremot är han snabb på att bajsa i blöjan… trist, men vi tvingar så klart inte, det kommer längre fram. Hade ju dock varit skönt att slippa bajsblöjor.

Kasper har lärt sig att trampa på sin tramptraktor, cyklar stabilt på balanscykeln och trivs på förskolan. Han pusslar och pysslar mer än gärna, och vi läser ofta ett par böcker om dagen. På gympan vågar han säga sitt eget namn under presentationsrundan, och igår öppnade han dörren för brevbäraren och pratade lite med honom (lät konstigt, oftast kommer brevbäraren så klart inte fram och knackar på, men han hade ett paket att lämna. Jag var i köket och Kasper gick före ut i hallen och öppnade dörren). Annars är han lite blyg, men när han har koll på läget och känner sig trygg vågar han ta för sig.

Vi får även känna på frustrationen i att ha två barn, Kaspers impulskontroll lämnar ju lite att önska om en så säger… han har väldigt lätt för att slå, nypa, knuffa etc på Lukas i förbifarten. Omöjligt att förebygga även om vi försöker så gott det går. Kasper har typ mer empati med hundarna än vad han har med Lukas just nu, märkligt nog. Och ibland älskar han sin lillebror och busar och gosar med honom. Härligt med syskon!

Nu ska jag försöka njuta av varje dag som är kvar av året. Jag ska på utbildning två dagar i Mariestad eftersom jag ska gå en ledarskapsutbildning som börjar nu i höst och 1,5 år framåt. Det ska bli roligt, och ändå lite skönt att mjukstart med att faktiskt tänka lite jobb innan jag börjar i januari. Jag trivs på jobbet, även om jag också trivs väldigt bra med att vara hemma.

Vinterträning

Jag skrev ju sist om hur sugen jag är på att börja träna med valpen, och tills valpen kommer hem får Taim vara stand-in för träningen. Givetvis hoppas jag att jag hinner med att träna även honom, men msn vet ju aldrig sen när jag har börjat jobba igen. Han är ju himla rolig att träna med, men lite eftersatt minst sagt i många saker. Vi har kört ett par pass verbala kommandon i agility, dels runt och hopp på hopphinder, men även genom och slalom. Jag har inte tränat noga att han ska lyssna på vad jag säger, men efter att ha lyssnat på det avsnittet av agilitypodden kändes det ju bara korkat att inte träna det bättre. Han är lyhörd och fattar fort, så klart även detta. Jag tror att det kommer ge honom bättre möjligheter att dra på framåt på agilitybanan. Han är så snabb och jag är inte det just nu, så vi behöver lite fler verktyg för att få till en flytig agility.

Idag fick han oxå ett pass med tricks inne med sin kvällsmat, fånga beteenden, lite vad som helst för att se vad han hamnade på. Idag blev det ligg där han sedan flyttade bakdelen i sidled. Inte användbart till något alls, och det är ju tur att vi inte tränar lydnad, men kul att se honom testa sig fram. Jag skulle vilja shejpa fram en nosdutt i min hand, kanske får ta det nästa pass. Perrin var så duktig på det, och det är ju både gulligt och användbart. Jag ska oxå fokusera på backa litegrann, för att få till en bättre bakdelskontroll.

Valpträning!

Det sista har jag kört bil en del själv med bara bebisen, och då brukar jag lyssna på poddar. När Kasper är med sitter jag helst och pratar lite med honom, men som sagt, med bara bebisen i bilen är det trevligt med en podd. Och då började jag, långt efter alla andra, lyssna på agilitypodden. Så roligt, framför sllt avsnittet om valpträning, och jag är så sugen på att få hem och börja lekträna lite med valpen! Det var ändå 6 år sedan Taim var valp, det är länge sen. Taim kan ingenting annat än agility och vallning, i princip. Nu känner jag mig sugen på att träna lite tricks och skojigheter igen. Mycket för att det är enkelt att träna inne. Mörka vinterkvällar när barnen sover hoppas jag att jag ska kunna få till inomhus-träning.

Inom lämpligt avstånd finns oxå en mossig skog med stenar och stockar. Jag är inget fan av att promenera i skogen med pannlampa, men här räcker det att jag flyttar ut vår korta promenad från vägen och ut i skogen, så har vi tillgång till världens bästa gym för de stora hundarna, och lära- känna-din-kropp arena för den lilla valpen.

Och det ska bli toppen att lära känna och forma en liten valpis! Tyvärr börjar jag ju jobba i januari, men träna på kvällar och kanske någon morgon i veckan borde jag kunna få till. Jag har även lite smågrejer i Taim som jag tänker att jag ska få till bättre med nästa valp, och kanske framför allt tänka på. Det är ändå skillnad att vardagsträna en vallhund på en gård med djur runt omkring, än att träna en annan ras.

Om ett par dagar är valparna tre veckor, vi vet vilken som kommer bli våran valp, och det ska bli såå roligt att åka och hälsa på dom! En smidighet som jag aldrig varit med om tidigare, är att valparna finns typ 1 mil bort. Staffarna är från Karlstad, Taim från Varberg, att hälsa på har liksom varit ett projekt. Vi kommer inte springa ner dörren hos valparna nu heller, men det blir en enkel utflykt att hälsa på i alla fall.

Kryper!

Idag har Lukas krupit flera meter ett par gånger, så nu kan man nog faktiskt säga att han kryper på riktigt. Han har fortfarande ett ben lite inunder sig, vi får se om han rättar till det eller fortsätter med den här tekniken.

En rörlig bebis drar såklart med sig lite extra att tänka på. Den här gången har vi dessutom mer saker i form av leksaker runt omkring, så nu gäller det att hänga med och passa vad som finns inom räckhåll. Han försöker även ställa sig upp, han vill hemskt gärna, men lyckas inte än. Som tur är, kryp räcker så gott just nu.

Utöver bebis-saker försöker vi ligga steget före hösten och vintern och förbereda det som ska förberedas. Alla balar är på plats, tjurkalvarna som är sålda och ska hämtas i veckan är avskiljda. Nu är det lite maskiner som ska tvättas av och ställas undan, den lilla ligghallen behöver lite underhåll, rasthagen till vintern göras redo. Jag försöker hösta i trädgården och fixa lite inför vårsådder, leksaker ska tvättas och vinterförvaras. Det finns att göra helt enkelt. Och mörkret jagar verkligen på. Igår kväll ritade jag fram pannlampan och gick en sväng i mörkret med reflex-klädda hundar. Riktigt mysigt så här första gången, känns ju inte riktigt likadant i januari-februari…