Författare: hapenidi

Sovit borta utan mamma eller pappa! 

I helgen sov Kasper för första gången en hel natt borta, utan vare sig mig eller Markus. Mamma och Ingemar var barnvakter lör-sön så att vi kunde vara med på fest på Markus jobb. 

Övernattandet gick helt ok, han somnade enligt uppgift från barnvakten strax efter nio, i soffan. Mamma bar sedan upp honom till sängen där han sov till kl 05 ungefär. Vid den tiden brukar han ofta vakna till, med mig ammar han lite, med Markus myser han lite. Hos mamma blev han lite ledsen och ropade efter mamma och pappa, så de gick ner till soffan. Han fick kissa och fick nåt att äta och efter ett tag somnade han i soffan igen och sov ett par timmar till. Synd att han inte sov hela natten men kanske inte helt oväntat heller. Jag tycker ändå det gick bra och hoppas att mormor kände detsamma, trots viss trötthet dagen efter! 

Annonser

Blöjfri?

När vi handlade på annandan köpte vi blöjor, som en gör med ett blöjbarn hemma. Väl hemma kände jag att nä, nu gör vi ett försök att bli av med detta! Nu eller till sommaren eftersom vi inte har så långa ledigheter innan dess. Sagt och gjort – bort med blöjan och av med byxorna på barnet. Kasper är pottad sedan han var ett par månader men det har gått lite sådär det senaste, han har inte haft tid riktigt. Jag har provat att låta honom vara utan byxor och blöja hemma innan och då har han småskvätt lite på golvet, men mest kissat på pottan. 

Redan första dagen visade han tydligt när han blev kissnödig, han blev orolig och skruvade på sig. Jag hämtade pottan eller tog honom till den och han kissade. De två första dagarna kissade han totalt en gång på golvet, vilket han avbröt och kissade klart på pottan. Även bajs hamnade på pottan mest, första dagen hann han inte riktigt fram, men andra gick det bra. Dag tre tog vi på lösa byxor inne vilket funkade. Vi vågade oss även på att gå ut en sväng men då blev det kiss i overallen. Sen dess har vi jobbat på med utökade svårigheter. Det har blivit medel kisdolyckor i overallen eller i byxorna men det är ju svårt, inte lätt att ha koll på att blöjan inte är kvar.  

Igår var Markus och Kasper i Falköping (40 min med bil enkelväg) för ett par korta ärenden. Pottan var med men Kasper höll sig hela utflykten. Idag har vi inte frågat om han behöver kissa eller bajsa någon gång, men han har sagt till eller själv gått till pottan varje gång. Även när han var ute med overall på sa han till. Heja! Vi tog bort nattblöjanfrån dag 2 och det har oxå fungerat. Han blir väldigt orolig även på natten om han behöver kissa så då har vi pottat honom, har hänt två nätter. Övriga nätter har han sovit från 20-21 tills vi går upp vid 7-8, utan några olyckor. Han har även varit hos farmor en hel dag och kissat på pottan, inga olyckor! Nu är det kritiska momentet förskolan som börjar på måndag, det blir intressant att se hur detta blir emottaget. Här hemma känns han iaf i princip blöjfri! 

Lagom till jul – beslut 

Jag har valt att inte döma det jag behöver för att behålla min auktorisation i år. Framför allt är det inte rätt läge i livet, jag hinner inte med att döma. Jag kommer inte heller betala medlemsskap i SAgiK i år, inte förrän efter årsmötet iaf, när det visar sig hur styrelsen kommer se ut framöver. Sen får vi se när jag blir sugen på att tävla eller träna igen, just nu är jag det inte alls. Just nu känns agilitytävlingar ganska otrevliga och jag klarar mig bra utan dom. 

Perrin till veterinären, igen

Med den kallare årstiden kommer bekymren med vaskulit som Perrin dras med, det vill säga att han typ förfryser öronkanterna och de senaste åren även svansen. Blå stjärnan i Borås har fått en ny hudveterinär och hon trodde det fanns mer att göra för Perrin i form av medicin, för att ge honom en mer smärtfri vinter. Från nu ska Perrin, efter att han var på undersökning hos hudveterinären i förra veckan, äta Trental. Det ska alltså göra hans vaskulit lättare att hantera. Han ska fortfarande använda mössan, och allra helst nåt typ av svansskydd (tips på det någon? Värmande svansskydd?) men förhoppningsvis kommer smärtan inte lika fort. Han ska även få fiskolja och vitamin E, för att hålla huden och pälsen i bra skick. Vi behöver snart en apotekare, eller sjukskötare för att kunna utfodra Perrin… 😆 vad gör man inte. 😘

 

Första vab-dagarna och prat

Denna veckan har vi haft våra första vab-dagar, mindre roligt men det var ju bara en tidsfråga. Kasper är förkyld och har haft ögoninflammation och både jag och Markus har varit sjuka ihop med honom. 

Förutom detta händer det ju massor utvecklingsmässigt nu! Kasper lär sig nya saker hela tiden och snappar nog upp mycket nytt på förskolan! Han lägger pussel, han bygger med duplo, han klotter-ritar. Och framför allt så snackar han, massor! Och han vill verkligen göra sig förstådd. Det är mycket ”denna”, ”den”, ”oj” men det smyger sig hela tiden in nya ord som han lärt sig.  ”Traktor” används massor liksom mamma och pappa, men han säger även hund, Taim, Faile, farmor, mormor, kossa, stjärna bl.a. Häromnatten vaknade han och var ledsen och sa då ”jag gå ner” alltså, han ville gå ner för trappan (vilket han vet att han inte får själv eftersom vi har en livsfarlig trappa). Hans första mening! Häftigt! 


I helgen hade Kasper barnvakt (annan än mormor eller farmor) för första gången. Jag och Markus var på bröllopsfest i Halmstad och Kasper var hos min bror med sambo strax utanför Halmstad. Tyvärr var ju Kasper sjuk redan då, men trots det gick det jättebra! Skulle det krånglat var vi bara 20 min bort så Daniel kunde åka och hämta oss, men det gick som sagt jättebra! Kasper åt, lekte och myste i soffan tills han somnade i Daniels och Ninas säng kl 20. Han vaknade till och var lite ledsen vid 23 men efter lite vatten och mys somnade han om igen och sov gott när vi kom hem vid 1. Trots att han var sjuk alltså. Kasper känner ju Daniel och Nina och kände sig nog trygg där och med dom, så det var väl därför det fungerade så bra, men väldigt skönt att veta att det fungerar. Tänk vad bra det kan funka om Kasper inte är sjuk! Tack för hjälpen! 

Förskola!

Jag hade som ambition att skriva om Kaspers inskolning och första tid på förskolan här i bloggen men det blev av olika anledningar inte av. Nu är han inskolad och har gått heltid ett par veckor, så nu är det väl så dags! 


Markus skolade in Kasper under fem dagar i slutet på augusti, Kasper hade precis blivit 18 månader. Inskolningen var inga problem, Kasper tyckte det var lattjo och Markus kunde lämna honom ett par timmar redan på torsdagen och även på fredagen. Måndagen därefter var det dags för skarpt läge. Markus lämnade hela första veckan för att Kasper skulle få lite rutin på det och det gick ok. Kasper blev lite ledsen när Markus sa hej då och skulle gå men det tog aldrig längre tid än nån min innan var lugn igen och på dagarna är han bara glad! Veckorna som följt sen dess har det varit ungefär likadant, att vi går med in, Kasper blir lite ledsen precis i avskedet men det fungerar bra under dagen. På eftermiddagen blir han glad när vi hämtar honom men han verkar lugn och trygg med fröknarna. 

Men i måndags hände nåt när Markus lämnade! De hade gått in som vanligt, Kasper vill att vi tar av jackan och följer med in men i måndags hade han, på uppmaning av en av pedagogerna, satt sig i hennes knä, tittat i en bok och sedan vinkat och sagt hej då till Markus! Wow, vår trygga lilla kille! ❤️❤️ samma sak imorse! Imorgon ska jag lämna, får se men hoppas att det går lika bra! 

Vilan på förskolan går bra, han somnar och sover 1,5-2 timmar mitt på dagen, han äter som vanligt och har börjat träna sig på att interagera med dom andra barnen. 

Denna veckan är Kaspers sista heltidsvecka på förskolan, från nästa vecka går jag ner till 80% så att jag och Kasper kan vara hemma ihop på fredagar. Mys och väldigt välbehövligt! 

Seniorkontroll

När man känner sig förvirrad när man vaknar på morgonen, men förstår inte riktigt varför. Går upp och inser att jag ser ju! Ett mirakel! Nej, tyvärr, det är bara linserna som sitter i ögonen, jag brukar ta ur dom på natten. Funderar lite och mitt sista minne från gårdagskvällen är att jag gick upp för trappan med en sovande Kasper i famnen. Sen inget. Jag tvärsomnade samtidigt som jag lade ner honom i sängen, utan tandborstning, linsuttagning osv. Bara däckade. Jag var nog ganska trött. Markus påstår att han frågade om jag inte skulle gå ner och göra mig iordning men det har jag inget minne av alls… 

I onsdags hade vi en seniorkontroll inbokad, inte av mig även fast det känns som att det kanske hade behövts snart men av Perrin! Farbrorn fick tillbringa dagen på djursjukhuset i Borås hos mamma medan jag jobbade i Borås och mötte upp dom för veterinär-tiden på eftermiddagen. Blodprov och urinprov analyserades och veterinären kände och kollade igenom hela hunden. Bra hjärta, lite grumlig lins pga ålder, ingen tandsten (det är alltså inte därför han luktar apa i munnen…) bra temp, bra provsvar på blod och urin och ingen smärta i tår. So far so good. Han markerade lite när hon tryckte honom på höfterna och greppade hela handen när hon tryckte på bogarna.. jaha ont där alltså. Inte oväntat med tanke på att han till och från haltar fram och ju har D-höfter. Domen blev att han faktiskt inte är sämre än vad en kanske kan förvänta sig men att han kommer få gå kontinuerligt på smärtlindring så han slipper ha ont. I övrigt kan han leva på som han gjort det sista och hänga med ett tag till. Skönt med ett kvitto på det! 

Perrin 12 år i Mosel-dalen

Perrin 2 år precis i början på sin agilitykarriär!